Till slut kom jag fram och landade i Bromma. Hade flugit över sverige den senaste timmen och inte haft ett moln i vägen. Hade förståt att det var ganska bra väder, men alldrig att det var så varmt. Det var helt sjukt va varmt det var. Kommer in i byggnaden och tror att jag i lugn och ro ska få plocka mitt baggage och vandra genom taxfree. Men när jag kommer innanför dörrarna så möts jag av Robert, mamma och pappa. Allt brister för mig och jag börjar störtböla, jag är lite vek ibland. Det var så trevligt att se dem igen!
När jag ska plocka upp mina incheckade väskor så är det bara en som kommer på bandet. Min stora ryggsäck fattas och har blivit kvar i Bryssel. Typiskt när det är i den som jag har allt som någonsin är vesäntligt. Men det är bara att acceptera och åka hemåt utan den. Vi stannar till på Max på vägen hemåt och käkar hamburgare. Det var så gott, något annat än Big Mac för en gångs skull. :)
Efter lunchen åker vi vidare mot Västerås för att lämna av bror på vägen hem. Han har hittat någon runlämning på vägen som han vill stanna och kolla på. Bra tänkte jag, jag var rädd att livet i Svea skulle bli tråkigt när jag är van vid att det händer något varenda dag. En sevärdighet och lite turistast är alltid bra för att trappa ner behovet lite.
Når jag kommer hem till Torsång är allt sig väldigt likt. Jag får en känsla av midsommar när vi åker längs älven genom Torsång. Det är så sommar, det är så trevligt! När jag kommer upp på mitt rum för att svida om till bikini så har mamma bäddat min säng, ställt in en bukett blommor och lämnat två välkommen-hem-paket. Det var så fint! :) Jag slår på datorn och kikar lite eftersom jag saknat den så mycket. Det första som händer är att Päkka skriver på msn. Ringer upp henne eftersom hon inte fått tag på mig och vi bestämmer att vi ska ses på fredag. Jag svidar om och springer ner och tar mig ett dopp och går sedan upp och öppnar paketen som innehåller duchkräm, hudkräm och ducksvamp. Mamma vet vad man behöver efter en lång resa. Går in i duchen och hör medan jag står där att någon kommer. Kan inte tyda vem det är men tar för givet att det är farmor. När jag kommer ut så sitter Biffen och Päkka på soffan i köket. Vilken överraskning! Jag blev så glad. De stannade över middag och fika och vi hade det så mysigt! Tack för det oväntade besöket!
Nu är det slut på det här äventyret och det här var mitt sista inlägg. Det har varit min livs största resa både upplevelsemässigt och utvecklingsmässigt. Det är nog antagligen de bästa 5,5 månaderna i mitt liv och jag har varit med om så mycket roligt. Tack alla som har varit med på resan, både ni som var med på plats och ni som supportade hemifrån med kommentarer och glada hälsningar.
Nu ska jag ta mig en lång natts sömn i min egen säng.
God natt, hej då!
Linnea, Gary, Gurra, Gustavsson signar ut, slut.